Det regnar män - och duggar kvinnor

Jungman Jansson brukar påpeka att båtlivet är ganska konservativt. Att kvinnor förväntas vara ruffhäxor och agera kuttersmycken.
- Fånigt, har jag fnyst.
- Nämen, det är sant! Jag jobbar ju i branschen, har han hävdat.
Surmulet har jag vägrat tro honom. "Bess" ligger fortfarande i vintervila, men jag passar på att studera instruktionsboken till båtmotorn. Inte jättekul. Häromdagen damp dock en för mig okänd tidning ner i brevlådan. Den hette "Båtliv". Omslaget visade sol, blått vatten och fina segelbåtar. Det såg lovande ut. Den kastade jag mig med stor förväntan över. En måste ju få nöjesläsa! Efter några sidor hade dock blodtrycket stigit till en oroväckande hög nivå. Orsaken?

Män. Jag gillar män i allmänhet, och jungman Jansson i synnerhet. Men det här numret visade ju nästan bara män. Artiklar av män - om män.  Bilder tagna av män, som mest visar män. Män som rattar. Män som undervisar. Manliga händer. Män som flinar under kepsar och i kostym. Män som håller upp diplom. Män som bygger båtar, som räddar hav, som surrar fast. Män som gör! Män som sitter på farligt lutande segelbåtar. Män som hyllas. Män som utnämns till "Årets båtkompis".

Nu ska jag inte vara orättvis. Det förekommer kvinnor - på några bilder. En turistvärdinna i Smygehuk. Kustbevakningens generaldirektör Judith Melin. Svenska seglarförbundets ordförande. Hon har även bidragit med en text. Den handlar om framtidens segling för alla. Snygga (blonda) tjejer med fladdrande hår bredvid sportiga killar - som rattar båten. En intervju med en kvinnlig svensk FX-seglare.

Tidningen innehåller också ett reportage om en allt igenom kvinnlig besättning som ska tävla i Volvo Ocean Race.  Där får vi veta följande av (den manlige) skribenten: att Team SCA har en helt kvinnlig besättning, att det är den första kvinnliga besättningen med hundraprocentigt stöd från sitt team, och att det ska "bli riktigt spännande" att se hur "tjejerna" nu ska klara detta. Vi får även veta (en man citeras) att kvaliteten på kandidaterna som sökte till besättningen har imponerat. Vad "tjejerna" heter och vad de själva har att säga om sitt deltagande får läsaren veta betydligt senare i artikeln. Då får en Sam komma till tals. Men inte får en veta något om hur hon ser på båtens chanser att ta sig runt banan. I stället får hon berätta att hon tycker att detta är "en perfekt utmaning".

Vad som är utmanande framgår dock inte. Reportern väljer i stället att berätta  att Sam "har en son" och är en av "tre mammor i teamet". Sedan får en inte veta så mycket mer, för reportern måste få berätta om sin egen provtur i besättningens båt. Sedan för en ny man tillfälle att berätta att han är "imponerad" av "hur skickliga tjejerna är med båten". Visserligen får vi se visar en bild som visar båten kaxigt lutande. Och bilden på besättningen på land är stentuff. De bär rosa tröjor och solbrillor och står på rad med korsade armar uppe på en klippa.

Att tröjorna är rosa är inte reporterns fel. Men att reportern verkar ställa korkade frågor är nog redaktionens fel. Kunde artikeln inte ha fått handla lite mer om vad de professionella kvinnorna tycker och tänker om sin båt, sitt team och sina chanser, i stället för att låta män uttala sig om kvinnorna och om båten?

Vi pratar om Skandinaviens största tidskrift om båtliv - en tidning som skickas ut i 141 300 exemplar, sex gånger om året. Den går bland annat ut till medlemmar i landets båtklubbar Det finns nog en och annan av dessa som skulle uppskatta fler bilder av kvinnor som gör, som mekar, som skotar, som rattar en båt och som angör en brygga. Jag känner också minst två "icke-svenskar" som äger en segelbåt och kan tänka sig att ställa upp på bild, om man någon gång skulle känna för att visa andra än ljushyllta och rågblonda människor på bild.

Tills tidningen börjar skildra ett båtliv som visar mångfald, så läser jag hellre instruktionsboken till båtmotorn än Båtliv. Jag förstår också varför sammanslutningar som till exempel Quinnliga segelsällskapet http://www8.idrottonline.se/QuinnligaSegelsallskapet-Segling/ har en plats i båtlivet 2014. Sorgligt men sant. Du har rätt, jungman Jansson.

Årskalender för seglare

En bonde vet när det är dags att harva, så och skörda. En lärare ordnar sitt år efter terminerna och loven. En båtägare har också en kalender att följa, lika säkert som att våren följer på vintern. Visserligen är "Bess" fortfarande täckt av sin vita vinterpresenning, och visserligen är Kaggfjärden ännu alldeles tom på båtar, men nu börjar ivriga båtägare vädra vår.

Om några veckor kommer den nu så tysta och öde hamnplanen att surra och kvillra av liv. Då kommer de allra flesta  ha bråttom att få båten färdig för sjösättningen i månadsskiftet april/maj. Till dess är det mycket som ska göras, mer än jag trodde när jag köpte min lilla båt.

Jag hade i min oskuld inte tänkt på att båtar behöver skötas om. Trodde ju att det liksom bara handlade om att hysta i båten i vattnet på våren och sen ta upp den på hösten. Jungman Jansson påpekade det redan när "Bess" torrsattes i höstas. Han pekade med kännarmin på skrovet och sade:

- Nu ska det tvättas, och i vår måste du måla det.
- Ska det vara så, resten av mitt båtägarliv?, svarade jag klentroget.
Jodå. Så var det. Båtskrov ska målas varje år.
- Varför då?, muttrade jag.
- Om havstulpaner fäster vid skrovet kan båten gå långsammare och dra mer bensin, påpekade jungman Jansson.

Nu hoppas jag på en riktigt varm och solig april för att kunna måla botten och slipa kölen. Fönstren behöver tätas och pulpiten behöver skruvas fast. Den sitter inte helt stadigt, och det tycker jag inte om. Grejer som ska sitta fast ska inte glappa. Jag måste också köpa nya förtöjningslinor. De gamla var nötta, och det är ett no-no.

- Man ska ha hela grejer, annars kanske man en dag ser sin båt fladdra ensam ute på vattnet, långt från förtöjningarna, förmanade jungman.

Det är förstås mycket annat som ska göras också. På båtklubben har vi obligatoriska städdagar och under sommaren ska en gå nattvakt. Under sommaren ska jag lära mig att segla. I oktober är det dags att masta av och torrsätta. I november och december är det åter dags att drömma och att planera för sommarseglingen. Och så kommer nog ett år på vår båtklubb att gå, år efter år.